Rapport från Sea Wind

Skrivet av
Webbredaktör JRSK
Datum
23 mars, 2018
Bakåtpil

Här kommer en liten uppdatering från s/y Sea Wind.

Det är ju som sagt lite svårare med kontakterna nu när vi inte har telefon
och internet bara är tillgängligt då och då. Därför är det ju skönt att ha
vår kortvågsradio så att vi kan höra av oss trots allt. Det är ju ändå
skillnad mot förr i tiden när det bara var vanlig post som gällde och man
fick skicka den till en poste restante adresser ute i världen, och så fick
man plocka upp det med några månaders mellanrum när man kom fram till var
det nu var. T.ex. någon svensk ambassad i ett land långt borta. Nu finns vi
ju i alla fall här på mejlen minst två ggr i veckan. Tack alla som skrivit
till oss. Det är alltid lika roligt att få en liten hälsning hemmifrån.

Vi ligger just nu i English harbour på Antigua. En av Lord Nelsons viktiga
tillhåll i Karibien då Engelsmännen stred mot fransmän och spanjorer m.fl.
om herraväldet över världshaven.
Vi seglade hit från Guadeloupe efter att ha snorklat några dagar runt en
liten ö som heter Pigeon Island. Det är en nationalpark med helt fantastiska
korallrev och ett överflöd av det mest underbara fiskar. Nu skall vi snart
ta oss iland och utforka denna f.d. brittiska ö med alla gamla restaurerade
fort och baracker från 17 och 1800 talet. Nelsons dockyards mm.
Antigua är en seglarmetropol i västindien och här ligger en massa
superyachts av en typ man aldrig ser i sverige. Segelbåtar med master så
höga att dom måste ha röda lampor i toppen så att inte flygplan kör på dom
om dom ligger nära en flygplats. Motorbåtar som är stora som små
kryssningsbåtar. Privatägda båtar med kanske tio mans betald besättning. Det
är annat det än lilla Sea Wind. Men jag tror att vi har det minst lika bra
ombord hos oss. Inte minst är ju inklareringen lite enklare med bara två
ombord. Till skillnad när kaptenen på en superyacht skall klarera in tio
mans besättning och kanske lika många gäster / passagerare hos
immigrationsmyndigheter och tullen på varje liten ö / land man kommer till.
Det tar en stund.

När vi är klara med Antigua så drar vi vidare mot St Barthélemy. Den gamla
svenskön som vi sålde tillbaka till frankrike 1878 när den var på dekis. Nu
är det en av de lyxigaste öarna i västindien så det var ju synd kan man
tycka. Hade vi haft kvar den så kunde vi köra inrikes flyg från Arlanda till
västinden, som fransmännen gör till bl.a. Martinique etc. Huvudstaden på St
Barth heter dock fortfarande Gustavia och fortet vid inloppet Fort Oscar.
Gatunamnen i Gustavia är en mix av svenka och franska namn.

Efter St Bart så sätter vi kurs på St Martin. En ö som är till hälften
holländsk och till hälften fransk. Därefter går vi via Virgin islands vidare
mot Florida för att träffa våra vänner Bosse och Helen i Miami.

Ja det är lite från oss och hur vi har det. Nu är väl förhoppningsvis våren
så sakta på väg till Sverige. Vi hoppas ni har det lika bra som oss om än
lite kyligare och ser fram emot att få höra från er igen.

Massa varma kramar från Lasse & Susanne