Gasol, solceller, grabbag
God fortsättning allihopa
Varför göra det mer komplicerat än nödvändigt eller det eviga problemet med att fylla eller byta gas i vår omvärld.
Vi har 3 st PK5 ( = tot 15 kg) flaskor ombord på Sea Wind. Här på GC så kan man få dom fyllda hos DISA. Om dom inte är för gamla vill säga. Två av våra tre flaskor var >10 år. De fyllde dom inte. Så där stod vi med bara 5 kg. OK. Bra kapten reder sig själv. Då får vi väl fylla själva då. Eftet lite efterforskningar mm så inköpes en 12 kg Propan flaska på CEPSA macken i hamnen för det facila priset av endast €42.
Nu skall här fyllas från 12 kg flaskan til två st 5 kg flaskor. Tyvärr så har jag bara en reduceringsventil som anslutning till CEPSA flaskan då jag inte hittat en fullflödes s.k. POL koppling till den. Har en till min PK5. Nåväl det får gå på något vis. I värsta fall får jag väl göra åverkan på den spanska reduceringsventilen så den får så högt flöde som möjligt.
Men innan jag sätter igång med detta projekt slår mig en tanke. Jag har nu 12 kg propan. Jag har en passande reduceringsventil. Varför mecka och ta risken med att försök fylla detta i två 5 kg flaskor och få 2 kg över, (i bästa fall)…om jag helt enkelt istället kan få plats med den ny flaskan någonstans. Kanske rentav där en av våra tre PK5 flaskor har stått. Vi testar och vips, simsalabim, den sitter som en smäck längst fram i stuven där reserv PK5an brukar stå. Lätt som en plätt. Nu har vi 12 + 5 kg propan istället. Samt två tomma PK5 flaskor. Vad som händer i framtiden med dessa flaskor får vi se. Nu har vi gas för kanske ett halvår iallafall.
Projekt Kraftwerk 1.1
Solcellsprojektet lider mot sitt slut. Jag skulle egentligen bara komplettera med 100 W på vardera sidan av sittbrunnen. Men som vanligt så leder det ena till det andra. Det visade sig att det inte räckte med en regulator till utan det blev två till. Sen är det ju bra att ha koll på installationen så alla regulatorer fick en egen blåtands dongel som kan komunicera med telefonen eller paddan. I appen kan man också ändra parametrar för laddningsförloppet.
Med hjälp av informationen så var det också bus enkelt att kontrollera om det var effektivast med serie eller paralellkoppling av panelerna. Samt vilken vinkel som är optimal. Om en eller flera paneler riskerar att skuggas helt eller delvis (vilket ju alltid är fallet på en segelbåt) så är paralellkoppling KLART ÖVERLÄGSET. Även med nyaste Victron klass A paneler med dubbla bypass dioder.
Nu har vi tre kretsar med separata MPPT regulatorer från Victron.
1: Aktern på 100 + 50 W
2: Sidor sittbrunn 100 + 100 W
3: Rufftak: 50 + 50 + 50 W
Totalt 500 W
En ”liten” sammanställning av våra viktigaste tankar och rekommendationer efter sex månader som nya långseglare. Vi trodde det skulle bli sådär fyra eller fem…men det blev några fler…inte helt organiserat men ni får ta det som det är.
Varma hälsningar från Lasse & Susanne
@ s/y Sea Wind
1. Bo ombord i båten på riktigt en tid innan ni ger iväg. Ju längre desto bättre. Då blir inte det något nytt som måste hanteras. Vi bodde 1,5 år i båten innan vi seglade iväg.
2. Om det passar på er båt. Sy på en baksida på sprayhooden. Då blir den som ett litet doghouse. Underbart när vädrets makter inte är på sitt bästa humör.
3. Fixa en bra bimini och testa innan ni seglar iväg om ni skall till solen. Trixit och svårt med långa leveranstider när man väl kommit iväg.
4. Skaffa bra solglasögon. Våra Okley Turbine med polariserande deep water prizm linser är dyra men fantastiska.
5. Montera, testa och lär er nya viktiga system i god tid innan ni seglar. Gärna semestern året innan. Såsom, HF radio, Iridium telefoner, Vindroder och ny navigationsutrustning. Krånglande system och garanti ärenden är inte roligt när man bara vill segla och njuta.
6. Ha minst en hand VHF. För kommunikation i slussar eller hamnar samt i och med egen dinge.
7. Ha backup på självstyrningen om ni är färre än 3 vuxna ombord. Vi har både vindroder och en bra autopilot. Man byter t.ex. inte gärna motor på autopiloten i grov sjö till havs.
8. Navtex motagare är ett enkelt, bra och säkert sätt att ta emot väderleksrapporter upp mot minst 200 nm från kusten.
9. Testa och öva på att ta ner gribfiler från HF radio eller satellit telefon innan ni verkligen måste.
10. Ha backup på navigationsutrustning och lär er använda den. Plotter, GPSer, iPads, PC och sextant. Allt efter tycke och smak.
11. För positionslogg med lagom intervaller till havs. Och…man behöver inte få panik om man inte vet exakt var man är hela tiden. Havet är stort. Det löser sig.
12. Skaffa bra ankare och kätting mm. men ännu viktigare öva på att ankra ordentligt. Lär er hur ni får ankaret att fästa och testa att det sitter, även om det blåser upp till kuling på natten.
13. Anordna en bra snubberlina till kättingen för att avlasta spelet. Gärna med gummidämpare.
14. Snorkla på ankaret då och då om vattentemperaturen tillåter för att se att det siter bra och kättingen inte snott sig runt ankaret eller stenblock. Man lär sig massor om ankring på det.
15. Sätt ankarlarm på plotter eller liknande senast innan ni går och lägger er. Även om ni ligger vid en boj.
16. Kolla igenom er segelgarderob. Lämna in alla segel på översyn, sy in tredje rev och förstärkningar. Prata igenom med er segelmakare vad ni har för planer. Behöver vi komplettera med stormsegel etc?
17. Kolla över rigg innan ni seglar iväg. Låt gärna ett proffs göra det.
Bominfästning
Kick fästen
Kanske komplettera med ett kutterstag?
När byttes stående och löpande rigg senast. Vad har försäkringsbolaget för synpunkter.
18. Lär er att sätta en bra preventer gaj längst ut på bommen. Ha alltid detta system monterat för att rigga vid behov. Det tar kanske 2 minuter men en slänggipp tar 2 sekunder. För att inte tala om följdskador på besättning och båt.
19. Öva att sätta spir och spinnaker bommar på ett säkert sätt. Den svagaste ombord skall kunna göra det själv.
20. Reva i tid…det är ingen kappsegling. Man kanske till och med seglar snabbare med mindre segel uppe inte lutar 30 grader.
21. Se över rutiner för hur ni revar. Den svagaste måste kunna reva själv vid behov. Förbättra systemen vid behov.
22. Satsa på en hållbar segling där besättning, båt och rigg mår bra. Tänk på att ni skall varar ute länge länge.
23. Kontrollera och fixa saker INNAN dom går sönder och ni verkligen behöver dom.
24. Hitta rutiner för alla viktiga system och manövrer så att alla ombord kan genomföra dom och veta hur saker fungerar.
25. Manualer och instruktionsböcker skall varar lätt åtkomliga.
26. Skriv egna checklistor och instruktioner för t.ex. Mayday anrop och annat viktigt.
27. Satsa på väl fungerande elsystem med flera lösningar för laddning. Sol, vind, motor etc. Ett system är inte lösningen i alla lägen. Lär er att stänga av sådant som inte behövs. Många bäckar små. Det sparar mer ström än man kan ana.
28. Bra sjökojer är ett måste. Helst mitt i båten där det gungar minst. Testa och prova vad som fungerar i er båt.
29. Se till att ha grabbräcken och stänger att hålla sig överallt. Man måste kunna röra sig säkert i hela båten när det lutar och är blött och halt på durken.
30. Fixa (röd) nattbelysning så ni inte behöver störa frivakten som sover och förstöra er egen mörkersyn.
31. Säkra upp alla hyllor med lister eller nät så att inte allt hamnar på durken när vågorna börjar busa.
32. Gör en stuvplan så att ni vet var alla grejor finns. Ni anar inte hur saker annars kan försvinna i en liten 37 fotare.
33. Ha dagliga rutiner för att hålla ordning och reda i båten. Både i hamn och inte minst tillhavs. Låt inte onödiga saker ligga framme och drälla.
34. Fixa skeppsapotek i god tid.
35. En fast monterad grill i aktern är guld värd. Inte minst när man inte vill stå nere vid spisen i 35 gradig värme.
36. Fenderplanka är oumbärlig i ruffiga hamnar och slussar mm.
37. Några riktigt långa, minst 15 m, förtöjningstampar måste man ha i bl.a. slussar och vid kaj vid tidvatten.
38. Se över spisen och kardanupphängningarna. Dom slits. Inte roligt när det går sönder i något läge. Och det händer alltid till havs i hårt väder.
39. Tänk över säkerheten i pentryt. Hur lagar vi mat på ett säkert sätt när det kränger och gungar. Sätt halkskydd, grabbräcken och skyddsräcken där det behövs.
40. En tryckkokare sparar gasol, går fort och gör väldigt god mat och är ett säkert sätt att laga mat när det gungar.
41. Korgar att hänga i taket etc. för frukt och grönt är inte bara trevligt utan väldigt praktiskt.
42. En bra uppladdningsbar dammsugare är guld värt. Inte minst under segling när man t.ex. tappar en påse havregryn eller liknande på durken eller en glasskål går sönder.
43. Reservdunkar för diesel och vatten. Både som reserv och för att kunna hämta iland när man ligger på svaj.
44. Hävert slangar för diesel och vatten.
45. Satsa på bra vattenfilter med aktivtkol patroner. Vi dricker alltid vattnet från tanken.
46. Handpumpar för salt och sött vatten i pentry och toa. Spar el och vatten. Även nödvändigt vid elavbrott.
47. Förtillaga mat för överseglingar.
48. Vid långa överseglingar gör matsedel för lunch och middag för så många dagar som möjligt. Då slipper man tänka och improvisera när livet kanske är lite jobbigt och vädret busar.
49. Grab bag. Vad skall ni ha i den?
50. Öva skarpt på rutiner för en MOB situation. Hur får den svagaste ombord den tyngsta?
51. Skaffa livselar som ni kan använda när ni kanske inte vill ha en hel flytväst med integrerad sele på er i tropikvärmen.
52. Ett bra system för att en person själv skall kunna lyfta av och på dinge motorn.
53. Kärror och backar för att transportera mad, vatten och diesel.
54. Håll koll på er budget och vart pengarna tar vägen.
Hamnavgifter och därpå följande restaurangbesök drar oftast mest pengar på den löpande sidan. Bränsle kostar också om man har brottom.
55. Lär er klippa varandras hår. Köp en trimmer och bra saxar.
56. Ett enkelt windscope som för ner luft genom förpiksluckan ökar komforten nere i båten avsevärt.
57. Har ni en däcksalong med stora rutor. Se till att fixa solskydd för att skugga fönster eller helst hela däcksalongen. Det blir galet varmt i båten annars nere på värmen.
58. Och sist men inte minst. Prata med varandra. Lär er att kommunicera så att ni förstår varandra. Kan man det så löser sig allt.